Nu börjar det ljusna vid horisonten

Vår familj har haft en jobbig tid. Det har varit upp och nergångar hela tiden efter pappas bortgång, men nu börjar det nog ljusna vid horisonten tror jag. Mamma har klarat sig förunderligt bra, hon kan vara mer känslig nu än förr, men det kan man ju förstå. Mamma har just nu gikt i den ena foten och bältros i den andra, så hon har ett riktigt jobbigt just nu på ett annat sätt också. Hon kommer ingenstanns och blir sittande hemma och gör inte mycket alls.
Pappa hade ju varit sjuk så länge, och vi har varit beredda på detta i många år faktiskt. När våra bästa vänners pappa gick bort, så hade våran pappa pratat med en av dem och sagt att han trodde det var han som skulle dö först.

Nåja, nog med elände nu. I helgen åker jag och syrran till Uppsala för att träffa våra kusiner, det ska bli roligt. Vi ska gå och äta på Katalin and all that jazz. Blir nog upp emot 15 kusiner som träffas åtminstonde. Allt som allt tror jag att vi är runt 20 - 25 kusiner nånting... (Ni får gärna protestera ifall det inte stämmer, kära kusiner.)

Ser fram emot helgen //Anki